Napster + BMG = sant   Skivbranschen ur ett artistperspektiv

Den ”vanliga” skivbranschen

Processen att sälja musik har vissa grundläggande funktioner som gäller för både den traditionella skivbranschen och internetmusikbolagen. Jag har valt att skilja ut följande fem funktioner:
  • Urval (man bestämmer sig för vad man vill ge ut)
  • Produktion (inspelning, mastering, mekanisering, skivomslag)
  • Promotion (presentation, artistbiografi, pressutskick)
  • Administration (ekonomi, uppföljning av olika avtal, samordning av allt som görs)
  • Distribution (skivan skickas till butikerna)

  Jämförelse mellan skivbolag och internetmusikbolag:
Funktion Skivbolag Internetmusikbolag
URVAL
A&R A&R eller självreglerande via topplistor och speciella dataprogram
PRODUKTION
Studio, tekniker, producent, mastring, pressning Ofta redan inspelat material. Annars samma process som skivbolag fast utan pressning
PROMOTION omslag presentation
Utskick av fria exemplar till media, grafisk design, tryck Länkar, riktad personlig direktreklam via e-post, webbdesign, multimedia, "viral marketing"
ADMINISTRATION
Ekonomi, kontor, förlag, försäljning Mycket kan automatiseras utifrån den interaktiva kundkontakten på siten
DISTRIBUTION
Egen distribution eller annat bolag. Skivor skeppas till butiker Självreglerande via Internet. Kunden laddar själv ner sin vara alternativt lyssnar till strömmande överföring



Låt oss nu titta närmare på hur ett traditionellt skivbolag arbetar.
  • A&R - bolagets hjärta
  • Profilering
  • Hitta bra musik
  • Starta nya ”lovande” projekt
  • Se till att de andra inom bolaget gillar projekten
  • Se till att det som produceras inom projekten blir bra
A&R är som sagt en förkortning av ”Artist and Repertoire”. Det handlar alltså om artister och repertoar, d v s den musik som dessa artister skapar. I dagspressen talas det ibland om skivbolagens A&R som ”talangscouter” och det är missvisande. En A&R har nämligen väsentligt många fler arbetsuppgifter än att ”plocka upp nya talanger”.

Olika skivbolag har olika ”A&R-filosofier”. Det är den strategi bolaget använder, dels för att välja vilken musik man vill ge ut, men också hur man presenterar musiken och artisterna. Genom att skriva artistavtal, så kallat ”skivkontrakt”, med artisterna bygger bolaget upp ”sitt stall”. Vissa bolag skapar en stark profil i sin utgivning medan andra har strategin att jobba med flera olika sorters musik.

Lika viktigt som att hitta nya bra band är det att skivbolagets A&R lyckas entusiasmera sina medarbetare för bolagets artister. Han måste helt enkelt se till att alla gillar de ar-tister och skivor de ska sälja. Detta gäller mest de större bolagen som har en bred profil i sin utgivning. ”A&R ansvarar för att skivorna man gör blir bra”, heter det. Som musiklyssnare och konsument är det lätt att skratta åt ett sådant påstående. Klart att skivor ska vara bra! Men bakom sådana skenbara självklarheter kan det ligga mycket hårt arbete. A&R ska samordna alla delar av produktionen så att slutprodukten ”hänger ihop”. Omslaget ska passa ihop med musiken och likaså artistens image. Är det fråga om ett band så gäller de att musikerna inte börjar gräla och splittrar bandet i förtid. Allt sådant ansvarar A&R för. Det räcker alltså inte bara med att kunna bedöma bra musik, man måste också kunna bedöma och bemöta människor.

Men låt oss nu gå tillbaka till det första steget för en A&R, att hitta bra musik. Hur bär de sig åt för att få tag på bra band? Att artister och band lägger ner så mycket energi på att spela in demotejper är anmärkningsvärt eftersom det ytterst sällan inträffar att någon erbjuds ett skivkontrakt bara därför att en A&R har hört en bra demotejp. Nej, de flesta A&R vill allt se flera konserter med bandet för att försäkra sig om att de ockå ”är bra på scenen”. När så en lovande artist har blivit ”upptäckt” så gäller det att förhandla om ett skivavtal. Skivbolaget erbjuder sig att satsa kapital och resurser medan artisten ställer upp med sin talang. Det blir allt vanligare att man säljer och köper artistavtal bolagen emellan. Vanligtvis är det stora skivbolag som från mindre bolag ”köper ut” en artist. Det antas då att det större bolaget kan exploatera artisten bättre än det lilla bolaget så att alla inblandade gör en god affär.


  Samarbete mellan liten och stor:
"Indie"-modellen "Major"-modellen
Bolaget ett starkt varumärke Bolaget anonymt
Låter "community" uppstå kring artisterna Exponerar enskilda artister kraftigt
Beroende av "street cred" Beroende av kapital för promotion och lanseringar
Bra på att hitta nya talanger Bra på att köpa indiebolag som har hittat nya talanger
Traditionellt lokalt fokus men numera globalt via Internet Multinationellt fokus



Distribuition

Många större skivbolag håller sig med egna distributionsbolag, vars jobb det är att se till att skivorna finns att köpa i butikerna. Mindre skivbolag kan försöka teckna distributionsavtal med något av de fristående distributionsbolag som finns, men det är inte särskilt enkelt. I början av nittiotalet gjorde distributionsbolagen en ordentlig utrens-ning och sade upp sina avtal med många små oberoende skivbolag. Det fanns helt en-kelt inte något ekonomiskt utrymme kvar för att distribuera skivor som säljer i små upp-lagor. Dessa skivor kostar ju lika mycket i frakt och tar lika stor plats i skivbutikens hyl-lor som ”Absolute Dance” och liknande storsäljare.


Administration

Skivbolagen har ofta hela avdelningar enbart för att administrera verksamheten. För-säljningen av skivor ska följas upp, fakturor ska skickas till kunderna och andra räk-ningar måste man själv se till att betala i tid. Dessutom gäller det att sköta avräkningen av royalty till artisterna. I artistavtalet har bolaget lovat att skicka en viss procent av vin-sten från skivförsäljningen till den artist som gjort skivan.

Napster + BMG = sant   Skivbranschen ur ett artistperspektiv