Mp3 - Hetsjakt - Guldfeber Mp3 gick under ett år från underground till börsnotering. Från att i mitten av nittiotalet ha hyllats bland idealister som proklamerar att ”musik ska vara gratis” är nu mp3 grundstenen för stora ekonomiska investeringar av veteraner ur teknikindustrin. 1987 började ”the Motion Picture Expert Group”, eller MPEG, inom ”the Organization for Standardization” i Geneve forska för att utveckla ett sätt att komprimera video digitalt - med andra ord, reducera mängden kod och därigenom också det utrymme varje bild behöver. Forskningen ledde 1992 fram till formatet MPEG som också kunde användas för att komprimera ljudfiler utan att förlora ”cd-kvaliteteten” hos ljudet. MPEG-1 Layer 3, som senare skulle bli känt som mp3, var den kraftfullaste versionen, kapabel att klämma in en låt på en tolfdedel av det utrymme en okomprimerad WAV-fil upptar. Med samtidig ökning av bandbreddden till 14400 Kbps, 28800 Kbps och snabbare, innebar den nya kompressionstekniken att samma treminuterslåt som tidigare tog timmar att överföra digitalt som WAV-fil nu kunde skickas på bara några minuter. Eftersom MPEG från början var ämnad för digital video så slog formatet inte genast ige-nom som ljudbärare. Istället flockades surfarna kring program som Real Networks Real Player och Microsofts Net Show, vilka kunde sända strömmande ljud tillräckligt snabbt för att medge lyssning i samband med nedladdningen. Framför datorn kunde en surfare lyssna på konserter, radio och piratinspelningar utan tidsödande ”download”. Men den dåliga ljudkvaliten bidrog till att öka efterfrågan på ett format med ljud av cd-kvalitet. ![]() |